Syftet är att skapa ett helhetsperspektiv i mötet med människor från andra kulturer. Detta innebär att man tar hänsyn till både individuella och kulturella aspekter.

Svårigheter att erkänna kulturella skillnader resulterar i ett naivt synsätt

 

Vilken kunskap som är viktig att ha med sin i yrkesrollen beror på vilken verksamhet man jobbar inom. Det finns dock viss faktabaserad kunskap som är viktig att ha med sig i alla typer av möten med människor från andra kulturer. En central del är förståelsen för kulturella kontexter. Min erfarenhet är att vi många gånger har svårt att erkänna att finns kulturella skillnader och detta resulterar i att vi kan ha ett naivt synsätt i mötet med människor från andra kulturer.

 

Det vi vet från inlärningspsykologin är att människan tolkar nya situationer utifrån sin inlärningshistoria. Detta sker ofta omedvetet. Våra beteenden färgas av erfarenheter som omgivningen gett oss. Tidigare erfarenheter har lärt oss vad som är normalt, tillåtet och vad som förväntas.

 

World values survey är ett forskningsnätverk som har tagit fram en kulturkarta som visar hur olika länders värderingar skiljer sig åt. 

 

Den horisontella axeln mäter hur ett lands medborgare ser på livet. Den skattar överlevnad och självförverkligande. Ju längre höger ut ett land hamnar i diagrammet desto högre värderas den individuella friheten. 

 

Den vertikala axeln mäter hur pass traditionell/religiös respektive sekulärt ett land är. Ju högre upp på denna axeln desto starkare sekulära värderingar råder. Som ni själva kan se hittar vi Sverige högst upp till höger. 

 

Skandinavien är den del av världen där medborgarna har högst tillit till staten och vi har kommit lång i vår syn på demokrati och jämställdhet. Staten har tagit över mycket av kollektivets tidigare roll. 

 

Sverige tog under en period emot fler flyktingar per capita än något annat EU land. Flyktingar kommer ofta från länder där det finns liten eller ingen tilltro till staten. Detta på grund av korruption, förföljelse, förtryck och krig. I länder med liten tilltro till staten ökar behovet av ett annat kollektiv. Ofta är tilltron till familjen och släkten stark. Den kollektiva gemenskapen är många gånger livsnödvändig. I litteraturen kallas dessa länder kollektivistiska kulturer. 

 

I kollektivistiska kulturer har man en annan syn på bland annat sårbarhet, manlighet och man har andra förklaringsmodeller till psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan kan många gånger ses som ett religiöst, socialt eller moraliskt problem. 

 

I kollektivistiska kulturer kan det även finnas en annan syn på skam och heder. Kollektivet kan bära ansvar för den skam som en enskild individ har förorsakat. I dessa fall kan det finnas en mer eller mindre uttalad förväntning på individerna att upprätthålla kollektivets heder. Detta fungerar som ett kollektivt grupptryck. Om individer i kollektivet inte lever upp till dessa förväntningar kan det innebära stora sociala konsekvenser.

 

Kollektivet kännetecknas i regel av traditionella värderingar i synen på religion, familj, sexualitet, äktenskap, könsroller och barnuppfostran.

 

Om vi i professionella möten ska kunna erbjuda rätt typ av bemötande behöver vi se hela människan. Detta innebär att se att personen vi möter är både en unik individ och samtidigt en produkt av en kultur. 

 

Soroush Shouri

gallery/skärmavbild 2018-10-15 kl. 16.23.32